Stockholm - 1928 - Vykort 12 x 18 cm
34,95 SEK/styck
Dom bästa svenska vintage reseaffischerna, nu som vykort
Storlek 12 x 18 cm
Storlek 12 x 18 cm
- Betala med Kort, Faktura, Avbetalning eller Swish
- Handla 24 timmar om dygnet
- Snabba leveranser
- SkickNy
Beskrivning
Art.nr: VA-31-868
EAN: 7340174802011
SKU: VA-31-868
Kungliga biblioteket i Stockholm ? har över en halv miljon affischer!
Några har nu blivit vykort, fler är på väg
Ett mycket uppskattat vykort att både skicka och att få.
Rama in, present-tips?.
Samlarvykort, var med från start
Vykort i serien: Nummer 31
En tidig morgon på Stockholms ström. Under sina sista år blev Yngve Berg deprimerad och tyckte det mesta han gjorde hade varit skräp. Han slängde en hel del. Men om han mindes tillbaka på denna målning av slottet och strömmen med fiskaren, ja då ska det mycket till för att ha något kritiskt att säga. En oerhört begåvad konstnär som på ett tidlöst sätt fångade Stockholms själ.
Konstnär: Yngve Berg 1887 - 1963
Publicerad: 1928
Storlek: 120 x 180 mm.
Tryckt: Sverige
Yngve Berg
Yngve Berg, född 23 december 1887 i Stockholm, död 19 juli 1963 i Engelbrekt, Stockholms Stad, Uppland.
Yngve Berg var en svensk konstnär och bokillustratör. Han var son till Fridtjuv Berg.
Berg studerade vid Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola 1906-07, vistades i Paris 1908-13 samt reste i Spanien 1910 och 1913. Han gjorde sig främst känd som tecknare: Kleopatra (26 planscher 1913), Spanskt (illustrerade reseskildringar; 1915), Carl Michael Bellmans Fredmans sånger och Fredmans epistlar (1917-18). Han illustrerade även Karl Asplunds En munksaga (1918), utförde ett par dekorationer och kostymteckningar till Rabindranath Tagores "Chitra" med mera för Intima teatern (1921) samt utförde dekorativa väggmålningar (Bellmansfantasier) i Stadshuskällaren i Stockholm (1922).
Bland hans senare verk märks illustrationer till Ovidius Konsten att älska (1925, 1957), Goethes romerska elegier (1929) och Bo Bergmans Stockholmsdikter (1947). Yngve Berg tecknade även en första version av Stockholms stadsvapen, baserat på en trästaty av Erik den helige i Roslagsbro kyrka i Roslagen. Berg var konstkritiker i Dagens Nyheter 1931-55 och intendent vid Thielska galleriet 1949-60.
Berg var även involverad i den interiöra utsmyckningen av Villa Bonnier i Diplomatstaden, Stockholm. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns ett självporträtt i bröstbild. Berg finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.
Några har nu blivit vykort, fler är på väg
Ett mycket uppskattat vykort att både skicka och att få.
Rama in, present-tips?.
Samlarvykort, var med från start
Vykort i serien: Nummer 31
En tidig morgon på Stockholms ström. Under sina sista år blev Yngve Berg deprimerad och tyckte det mesta han gjorde hade varit skräp. Han slängde en hel del. Men om han mindes tillbaka på denna målning av slottet och strömmen med fiskaren, ja då ska det mycket till för att ha något kritiskt att säga. En oerhört begåvad konstnär som på ett tidlöst sätt fångade Stockholms själ.
Konstnär: Yngve Berg 1887 - 1963
Publicerad: 1928
Storlek: 120 x 180 mm.
Tryckt: Sverige
Yngve Berg
Yngve Berg, född 23 december 1887 i Stockholm, död 19 juli 1963 i Engelbrekt, Stockholms Stad, Uppland.
Yngve Berg var en svensk konstnär och bokillustratör. Han var son till Fridtjuv Berg.
Berg studerade vid Göteborgs Musei-, Rit- och Målarskola 1906-07, vistades i Paris 1908-13 samt reste i Spanien 1910 och 1913. Han gjorde sig främst känd som tecknare: Kleopatra (26 planscher 1913), Spanskt (illustrerade reseskildringar; 1915), Carl Michael Bellmans Fredmans sånger och Fredmans epistlar (1917-18). Han illustrerade även Karl Asplunds En munksaga (1918), utförde ett par dekorationer och kostymteckningar till Rabindranath Tagores "Chitra" med mera för Intima teatern (1921) samt utförde dekorativa väggmålningar (Bellmansfantasier) i Stadshuskällaren i Stockholm (1922).
Bland hans senare verk märks illustrationer till Ovidius Konsten att älska (1925, 1957), Goethes romerska elegier (1929) och Bo Bergmans Stockholmsdikter (1947). Yngve Berg tecknade även en första version av Stockholms stadsvapen, baserat på en trästaty av Erik den helige i Roslagsbro kyrka i Roslagen. Berg var konstkritiker i Dagens Nyheter 1931-55 och intendent vid Thielska galleriet 1949-60.
Berg var även involverad i den interiöra utsmyckningen av Villa Bonnier i Diplomatstaden, Stockholm. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns ett självporträtt i bröstbild. Berg finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.