Ottilia Adelborg 1855-1936
Eva OTTILIA Adelborg
Född: 6 december 1855 i Karlskrona, Blekinge
Död: 19 mars 1936 i Gagnef, Dalarna
Ottilia Adelborg, var en svensk akvarellkonstnär, författare, pionjär inom tecknade serier och hembygdsvårdare. Ottilia Adelborg har kallats den svenska barnbokens upphovskvinna.
Föräldrar var kommendörkapten Bror Jacob Adelborg och Hedvig Catharina af Uhr och hennes syskon Gertrud Adelborg och Maria Adelborg. Hon föddes i Karlskrona där familjen bodde fram till att pappan dog när hon var 9 år. Från och med det, blev familjens situation komplicerad, inte minst ekonomiskt. Mamma och barn flyttade till Uppsala, där moderns syster var gift Hammarskjöld. Den unga flickan sörjde det fria, idylliska livet i Karlskrona. Skolgången blev något bristfällig. Ottilia Adelborg hade ärvt pappans och farfaderns konstnärliga begåvning, men det var långt ifrån självklart att hon skulle få utbildning. Som yngst i syskonskaran skulle hon enligt tidens seder vara hemma och passa sin mor. Trots detta, fick hon chans att få privatundervisnings för professor Mårten Eskil Winge, och sedan komma in på Tekniska skolan (nuvarande Konstfack), vilket medförde att familjen flyttade till Stockholm. Efter Tekniska Skolan 1875–1877 fortsatte hon studierna vid Konstakademien 1878–1882, och genomförde studieresor i Nederländerna 1898, Italien 1901, samt åter till Nederländerna och till Belgien 1905. 1888 blev hon invald i Sällskapet Nya Idun. Hon var ogift.
Ottilia Adelborg tvingades kombinera sitt yrkesarbete med att som hemmadotter ta hand om sin mor. Inte ens sedan hon fått den bästa konstutbildningen som gick att få i landet, tycktes hon ha betraktats som yrkeskvinna av familjen, till skillnad från systrarna. Gertrud var starkt engagerad i kvinnorörelsen och arbetade som byråsekreterare på Fredrika Bremerförbundet. Maria var textilkonstnär och arbetade som mönsterriterska bl.a. hos Handarbetets vänner. Ottilia däremot fick arbeta hemifrån. Hon ägnade sig åt mindre "statusfyllt" konstutövande i dåtidens ögon – att skriva och rita för barn. Ottilia Adelborg benämndes av samtiden bilderbokskonstnärinna, idag barnboksillustratör, men hon illustrerade även böcker för vuxna, komponerade tapetmönster och skrev böcker.
Ottilia Adelborg blev den som skapade den första alltigenom svenska barnboken, Barnens julbok (1885). Tidigare hade barnböcker skapats efter utländska förlagor. Klassiker som ”Vart skall du gå min lilla flicka” och ”Borgmästar Munthe” publicerades först i hennes böcker. Hon använde sig ofta av rim och ramsor som vandrat från land till land. Den engelska barnvisan ”Ba, ba, black sheep” blev i hennes version ”Bä, bä, vita lamm”. Ottilia Adelborg ville inte veta av några svarta lamm! Adelborg är känd bland annat för affischen Prinsarnes blomsteralfabet (1892), vilken också blev julkalender och ABC-bok med en rimmad strof till varje bokstav. Den var helt och hållet Ottilias eget verk och har utkommit i många upplagor. Prinsarna var Gustaf Adolf, Wilhelm och Erik, varav den förste blev kung 1950. Vid P. H. Lundgrens Kakelfabrik i Stockholm tillverkades bland annat lergodsserviser med dekor av Adelborg och hon var verksam där 1896–1897. Enligt minnesanteckningar av verkmästaren i kärlfabriken inom Höganäsbolaget ska hon under samma tid också ha gjort vaser, ljusstakar, med mera. hos dem. Boken Pelle Snygg och barnen i Snaskeby (1896) blev omåttligt populär. Den kom ut i sju upplagor och översattes till engelska, holländska och tyska. I Holland skapades 1903 en scenversion och en barnopera som påföljande år även uppfördes på Stockholmsoperan. Ottilia Adelborg illustrerade även andras böcker, bl.a. Gustaf af Geijerstams Mina pojkar och Zacharias Topelius Walters äfventyr.
Ottilia Adelborg hade också ett stort intresse för hemslöjd. Då Föreningen för Svensk Hemslöjd bildades 1899 med prins Eugen som ordförande satt bland andra Adelborg och Lilli Zickerman i styrelsen. 1902 reste Ottilia Adelborg till Dalarna tillsammans med akademikamraten Hildegard Thorell för att måla. De besökte då Gagnef, där de stannade i två veckor för att måla olika modeller. Besöket hade stor inverkan på Ottilia Adelborg. Hon återkom till Gagnef året därpå, och stannade i bygden resten av livet.
Efter moderns död flyttade hon från Stockholm till Gagnef i juli 1903, tillsammans med sina två äldre systrar Maria och Gertrud. Ottilia var starkt engagerad av socknens kultur och människor som hon kom inpå livet och beskrev konstnärligt. I Gagnef grundade hon 1903 en skola för knyppling och en hembygdsgård. Som hembygdsvårdare gjorde hon stora insatser för att rädda folklig konst från förstörelse. Hon komponerade nya knypplingsmönster både efter fria fantasier och verkliga förebilder, kallat att dikta en spets. Sitt hembygdsintresse visade hon också i allmogeskildringar som Gråns, en by som varit (1908), Från Gagnämäns näs (1909) och Dalritningar (1920). Intresset för hembygden återkom även i hennes måleri som mest omfattar akvareller med allmogemotiv från Dalarna.
Ottilia Adelborg var del av dåtidens kulturliv i Dalarna. Hon umgicks bl.a. med Anders och Emma Zorn, samt med Carl och Karin Larsson. Hon var även vän med Selma Lagerlöf, med Elsa Beskow och Hilma af Klint.
